Typ av dokument:

Sakkunnigt yttrande – granskning av familjerättslig utredning i vårdnadsmål

Datum:

28 juni 2018

Källa:

Advokatfirman Edelhjelm AB / Beteendevetare Grigori Antonopoulos – sakkunnig inom social barnavård och familjerätt

Sammanfattning:

Det sakkunniga yttrandet gäller granskningen av familjerättens utredning i Strängnäs kommun avseende vårdnad, boende och umgänge för ett barn.
Yttrandet visar på omfattande brister i utredningen, som beskrivs som tendentiös till förmån för modern och utan tillräcklig hänsyn till barnets perspektiv.

Den sakkunnige konstaterar bland annat:

Att riskbedömning och konsekvensanalys är bristfälliga,

Att barnperspektivet har åsidosatts,

Att tolkning av barnsamtal saknas,

Att hembesök inte genomförts,

Att utredningen bygger på upprepade och gamla uppgifter utan källkritik,

Samt att föräldrarna inte givits möjlighet till replikering på uppgifter som rör dem.

Den sakkunnige understryker att utredningen inte kan ligga till grund för rättens beslut, då den varken uppfyller Socialstyrelsens krav eller följer gällande metodik för opartiska familjerättsliga bedömningar.
I sin slutsats menar han att det växelvisa boendet borde bestå eller, om det upplöses, att boendet bör tillfalla den förälder som visat störst samarbetsförmåga och informerar den andre — i detta fall fadern.

Syfte:

Syftet med att publicera detta dokument är att visa hur en oberoende sakkunnig redan 2018 tydligt påtalade omfattande metodfel i Strängnäs familjerätts handläggning.
Det bekräftar den röda tråd som löper genom hela ärendet — att barnets bästa ofta bara används som formulering, men inte som faktisk utgångspunkt.
Utredningen visar också hur felaktiga, obalanserade och icke källkritiska processer får direkta konsekvenser för barnets liv, i detta fall Elsa, vars rätt till trygghet, stabilitet och nära kontakt med båda föräldrarna ignorerades.

Integritet:

Alla personuppgifter och uppgifter som kan identifiera barnet är borttagna.
Materialet publiceras i dokumentärt och upplysande syfte – för att ge insyn i de faktiska brister som förekommit i ärendet och för att visa hur lagstiftningens krav på objektivitet och barnperspektiv inte följts.
Syftet är transparens och förståelse, inte skuld.